Summering

Kanske borde jag skriva att året som gått varit ett pissigt jävla år... Men jag tycker inte det! Jag har lärt mig massor! Åkt skidor, spelat golf... Allt det här är en kollegas fel från början, nu är det tack vare en kollega! Jag fick det stöd jag krävde till min dotter och hennes utveckling är helt enorm. Det har varit tungt men så mycket värt. Sonen känns stabil och trygg igen, mycket tack vare simningen tror jag. Att han blivit så duktig har gjort att han fått tillbaka sitt självförtroende. Förut var han alltid sist, nu slåss han i täten. Jag älskar mina barn och önskar att jag får göra deras barndom till ett lyckligt minne trots allt som de nu behöver gå igenom. Och här sitter jag och gråter! Näeee...

*Harkel*

Hälsomässigt har det verkligen varit ett speciellt år men jag väljer att se det som enda vägen till den friskhetskänsla jag nu fått. Det tog tid att hitta mediciner som passar men nu mår jag väldigt bra med både den biten och med mig själv. Tänk att jag alltid trott att jag inte passar som singel, att jag "behöver" någon. Och dessutom (ta inte illa upp ni ex som läser, vilket jag vet att ni gör) så har träffat killar som jag tar hand om... Fixar allt, står till förfogande. Usch! Aldrig mer! Jag har aldrig mått så bra med mig själv som nu och jag kan vara den jag trivs med att vara. Ingen som gnäller, är på dåligt humör, inget att reta sig på.

Min lillasyster har gift sig med sin kärlek och de är verkligen så rätt för varandra. Jag blir alldeles lycklig i hela kroppen av att se på dem! Nu gråter jag nästan igen...

Det blev ingen såndär solresa i år men det blev två vändor till Spanien, en till Italien och Schweiz så 2010 ska det definitivt resas till värmen! Om jag bara kan hitta en lucka i min kalender...

Jag är singel, jag är lycklig! Det kommer att bli ett fantastiskt 2010!



GOTT NYTT ÅR!

Latino

Jag är inte bra på det här med kyla... Visst kul med några åk i backen, för att inte tala om afterski men sen då... Ok, kul med pulka kanske 5 dagar om året, skridskor vill inte barnen åka. Men när man är på solsemester - då kan man göra allt, utom ovanstående... Jag är skapt för ett liv i solen... Åhhhh!

Latinomän...
Min syster och jag kom fram till att spanska män är vackra och väldigt maskulina men vad fasen händer sen??? Okej... Såhär tänker jag...

Ung snygg latino:


Snygg latinoman:


Lite äldre, fortfarande hot:


Sen går det utför:


Ni vet hur nästa bild ser ut... Skippar den...

Efter regn kommer solsken

Äntligen äntligen äntligen!
Det har regnat konstant sen vi anlände till huset och inte så lite heller... Men nu... Åhhhh så härligt. Bara efter en fjuttig dag med sol är regnet som bortglömt. Vi kastade oss ut allihopa, intog solstolarna och barnen badade i poolen och lekte fint med sina julklappar på gräsmattan.

Här ligger jag och vickar på tårna...

Pappa serverade Tinto de Verano till mamma och mig och livet är bara underbart.

Tack pappa, skål!


Tokstollar...

Jag är så sugen på att resa bort igen till ett säkert solställe... Ska kolla kalendern när jag kommer hem. Kan inte få nog av den där underbara saken som värmer så skönt.

Hur mycket kan det komma från en himmel?

Den där jävla gubben skrattar gott åt mig. Han förföljde mig till Spanien och bestämde sig för att fortsätta ha kul på min bekostnad... När vi kom fram till flygplatsen fick vi en glimt av den sköna solen och jag fick ta fram mina nya älsklingar som satt som ett schmeck på näsan. Det blev dock en kort upplevelse och sen dess har regnet vräkt ner. Alltså så sinnessjukt mycket regn... Hur mycket vatten kan det komma från en himmel egentligen? På nätterna dånar åskan som väcker oss titt som tätt men vi får iallafall vara tillsammans hela familjen. Det är ju det viktigaste! Jag tog med mig en oönskad julklapp också... Min hosta som utvecklats till en rejäl förkylning och som jag har varit bussig att dela med mig av... till alla. Sorry my darlings... Barnen mår bra som tur är och de leker så fint med varandra och sina nya julklappar. Jag tillhör en av de många föräldrar som har världens finaste barn även om de kan göra mig alldeles galen ibland. Och det är väl precis så det ska vara...

Julafton

Jag flämtade till. Han var allt annat än vad jag väntade mig vilket var 10 kg lättare, många år yngre och sjukt mycket snyggare. Typiskt, jag som inte ens sminkat mig... Vi pratade om allt och inget och han var väldigt lättsam. Han hade ett förföriskt leende och ett avslappnat sätt och troligen visste han om det. Vi gick ut i köket och han doftade som en man ska göra. Hans sätt att av misstag ta på mig fick mig att tappa andan. Han tog sin hand bakom min nacke och såg mig i ögonen. Jag kunde inte motstå att kyssa honom. Jag drog handen genom hans hår och våra tungor möttes lekfullt. -Mamma, vakna! Vi ska öppna en julklapp nu! Dottern hoppade ivrigt i min säng... Å, nej... Det var en dröm... -Snälla, låt mamma bara sova och drömma vidare i 10 minuter... Men nej... Upp och hoppa... Julafton, barnens dag.

Det årliga julbadet


Barnen leker...


Julmiddag framför Kalle Anka


Mamma släpper loss efter kökstjänsten.


Glada systrar


Tomten hittade hit i år igen


Mina förebilder!

Estamos aquí ahora

03.30 ringde väckarklockan... Hade nog inte behövt någon, har bara slumrat hela natten och vaknat av min förbaskade hosta. Jag tror att jag hostat sönder något, sjukt ont vid sista revbenet. Jag var inte så poppis på flygplanet, så fort jag hostade fick jag onda ögat av de övriga passagerarna. De trodde väl att jag hade svininfluensan eller nåt... Annars gick resan bra förutom att jag inte inte är så förtjust i resande spädbarn för tillfället. Det var åtta spädbarn i vår närhet och alla gallskrek samtidigt eller bytte av varandra. Svågern hämtade oss på flygplatsen och äntligen börjar semestern. En aning krasslig är jag men nu har jag varit på Apoteket så nu ska det nog bli bättre... Det är som vanligt när jag ska åka på semester, slår aldrig fel. Regnet öser ner här och det är kortspel på schemat. Här ska plumpas!

Grattis på födelsedagen

Sonen säger tack för alla fina presenter!

Enough is enough

Amen för helvete! Först ska vi stå ut med pissigt väder hela november och halva december. Alla går och längtar efter snön och vad händer... Jag tror att det sitter en liten man där uppe och skrattar gott. Helt sjukt vad det snöar! Jag har då givetvis skottat idag igen, min nya karriär...

Jag bara kan inte låta bli att skriva vad som hände i fredags... Jag ska möta upp lite vänner på ett ställe i förorten. Jag kommer lite senare efter att ha varit duktig och åkt kollektivt! Trippar fram i snön i mina höga klackar och kommer fram. "-Kan jag få be om legitimation" hör jag någon säga och när jag tittar upp så är det mig han tittar på. Jag brister ut i skratt och kan bara inte sluta men rotar i väskan. Jag ber om ursäkt och sträcker fram körkortet. "-Det var som fan, välkommen", säger vakten och helgen är räddad! Jag är 32 år och går på ett ställe i förorten med 18 års gräns och får visa leg. Hysteriskt kul!

Refererat från simtävlingen
(Förmiddagspasset)
Första grenen är 50 m fjäril. Sonen har alltid blivit diskad tidigare men knep nu en 4:e plats! Andra grenen är 50 m ryggsim, tuff kamp men kommer 3:a. Ett brons! Tredje grenen 50 m bröst, sonen simmar normalt inte bröstsim då han alltid blir diskad för osymetriska bentag men nu klarade han sig och hamnade på en 8:e plats! Ingen bra tid men jag är glad att han överhuvudtaget fick en tid. Man samlar poäng efter sina 3 bästa resultat i tävlingen och just nu ligger sonen 4:a...

Refererat från simtävlingen
(Eftermiddagspasset)
25 m frisim var den fjärde grenen. Det blev en 5:e plats. Därefter vann han den femte grenen, 25 m ryggsim. Sjätte grenen var 50 m frisim och sonen slutade på en 8:e plats. Den sjunde grenen, 25 m bröst blev en tredjeplats.
Det här gjorde att sonen hade 4:e bästa "FINA"-poäng som det heter och han gick då till final. Då simmar man 100 m medley vilket sonen aldrig tidigare gjort men det gick bra efter mycket om och men och t o m lite tårar. Han kom femma, yngst av alla. Stolt mamma... En pokal fick han också för att han klarat av sin första utmanare. Nöjd och trött son!

Men jag kan...

Igår när jag åkte från jobbet så tänkte jag att jag skulle hämta dottern med pulka lite tidigare. Jag kom hem och tittade på min uppfart… Snö i massor. Vad ska grannarna tänka… Jag måste skotta. Äh, det tar ju bara 20 minuter, så jag skottade graciöst i mina klackar. Ska det vara ska det vara med stil. Ja, det där var ju terapi… Jag skottade och skottade och helt plötsligt vara jag t o m några minuter sen till dagis. Det är ju sånt här man ska ha en man till. Men där ser man återigen, jag kan själv! Och jisses vilken träningsvärk jag har idag då. Behövs inget gymkort här inte!
Idag kom jag hem och såg inte minsta spår av det någonsin skottats... Ok, på det igen men först måste jag på toa. Tvättar händerna och gissa... Stopp i avloppet. Rörmokar-Sandra fixar, skruvar av vattenlåset och rensar, går ut och skottar och känner sig kanska nöjd faktiskt. Lite pulka med barnen innan det blir skön upptining i simhallen. Sen blir det städ och tvätt för hela slanten, kidsen åker till sin pappa imorgon och jag ligger back med tvätten. Själv har trevliga planer hela helgen. Simtävling på söndag och sen en enda fjuttig arbetsdag innan det är semester. Jippie!

Jag vet, jag ska...

Jag har varit hos läkaren och jag slapp läggas in... Men nu får värdet inte sjunka mer. Nu blir det blodprover en gång i veckan igen. Det är bara så sjukt! När jag ser mig själv i spegeln så ser jag mig, som jag alltid har varit. Jag ser ingen sjuk person och jag har så svårt att acceptera att jag har en sjukdom. Jag känner mig inte sjuk och motivationen att stoppa i mig de mängder tabletter som jag nu måste göra är sådär. Jag vet ju att jag blir sjuk om jag inte äter tabletterna men samtidigt så har jag ju fått vistas på sjukhus av just min medicin. Klurigt det där. Pest eller kolera, var så god och välj! Det är också en stress för mig att den tryggheten jag hade med mitt ex när det gäller just min sjukdom är borta. Han visste vad han skulle göra, vad jag behövde och hur han skulle få mig lugn. Han såg på mig redan innan jag skulle få ett anfall och fick mig att släppa taget om alla förbannade måsten som jag har för mig. Jag är ganska generad vad gäller mina anfall eftersom jag totalt tappar fotfästet och måste blint lita på någon annan. Jag skulle säga att det är min sämsta sida. Jag har väldigt svårt att be om hjälp, jag kan själv. Jag har svårt att säga nej, man måste ju ställa upp. Jag litar inte på andra men blir ofta anförtrodd. För mig är det en styrka att hjälpa andra men en svaghet att be om hjälp. Vilken fiffig kombination! Men jag vet om det och jag jobbar på det!

Man ska inte ropa hej...

I min logg på Facebook skrev jag i förrgår att jag mår jäkligt bra. Glömde skriva "peppar peppar, ta i trä". Jag har mått ok i min kropp i nästan 2 månader. Anfallen har hållt sig borta och jag och medicinerna börjar komma överens. Jag har börjat öka så smått i vikt efter ett ras på 11 kg sen i somras, inte för att jag har så stor aptit utan för att jag vill vara bra och se frisk ut, kämpar på. Mina prover som jag tog i torsdags har kommit. Måste ringa läkaren. Hade känningar igår och anar vad jag ska få för svar. Mina händer domnade igår, benen kändes skakiga och mina (enorma) muskler kändes sådär känsliga... Kanske var det mitt undermedvetna som tillät mig att bara vara igår, ta hand om mig själv och göra ingenting. Jag ringer... Som jag misstänkte... åt helvete! Värdet ligger på 2,8 och det är skitdåligt. Det ska ligga mellan 3,6 - 5,0 och när jag blev inlagd hade jag 2,3 och fick inte komma ut förrän jag hade 3,7... Fan vad jag blir ledsen och frustrerad! Jag orkar inte med en sjukhusvända till! Snacka om att bli deprimerad, i alla fall på en sån avdelning där man ligger med patienter som har hjärtproblem och det finns slangar och maskiner överallt. Nojjigt att själv vara hjärtövervakad också. Jag har känt av lite hjärtklappningar men jag kände att det skulle kunna bero på något annat. Det började när jag var hemma hos ett par vänner efter Luciafirandet på dagis och vännerna tyckte att jag även hade ojämt puls. Äh, tänkte jag... Det kan ju kanske bero dels på att jag träffade exet där på dagis som känns så där lustigt efter att knappt ha pratat på två månader eller annars att det finns någon annan anledning som mitt hjärta slår ett extra slag för. Men jag borde lyssnat... Såklart.

Jag som hade tänkt blogga om något trevligt idag men nu vill jag bara dra täcket över huvudet. Förlåt om jag öser ut min negativitet och nedstämdhet på er, kära vänner och läsare. Men jag skriver alltid om hur det känns just nu och nu är det såhär. Sucks! Ska träffa läkaren imorgon så får vi se hur det blir. Håll tummarna för mig!

The greatest

Igår var jag på en väldigt trevlig tillställning med massa underbara barn och deras toppenföräldrar. Tror vi var nästan 40 personer, men så blir det sådär... Ja, de flesta kom i par med sina barn och jag är inte precis den som sitter i ett hörn men ändå... Man undrar... Hur kommer det sig att de klarar av att leva tillsammans och får det att funka. Men då kom jag på ... Ahhh, kanske ingen har varit otrogen och de har funnit sin "the one" så då skålade jag vidare. Har jag gjort det? Men inte tagit vara på det? Nä, fasen... Jag vet vem min största kärlek är och jag minns hur jag kände när jag insåg att vi aldrig skulle kunna leva ett liv ihop efter några år. Det värkte i varenda centimeter av min kropp och det var jag som var tvungen att klippa, mot min vilja men hellre det än att riskera allt jag någonsin velat vara. Och gissa vad jag gjorde... Japp, stängde av såklart! Men var det han som var menad för mig... Njä... Han finns där ute, min oslipade diamant! Kanske har han korsat min väg, kanske inte.

Nyår kom upp igår. Det måste vara den värsta "singeldagen" på året. Det är fasen bara par och parmiddagar och jag ska inte ens få vara med mina barn... Jag har blivit bjuden på ett par fester men jag vet inte. I alla fall får ångesten komma då, inte nu. Idag vid lunch åkte barnen till exet en stund och jag hade tänkt mig att jag skulle städa och tvätta och göra allt det där som måste göras. Jag började så smått men i helvete heller! Nä, jag hällde upp ett bad, tände en massa ljus, tog med mig en bok och låg där och bara var tills jag såg ut som ett russin. Det var helt tyst och jag var ensam med mina tankar, ansiktsmasker, inpackning och mys. Underbart! Till middag ska jag äta en carpaccio i klädd pyjamas och den ska avnjutas framför en dålig tjejfilm. Kan hända att carpaccion serveras med ett glas vin. Jag är verkligen jag och ingenting annat och som Whitney säger:
I found the greatest love of all...

Confession

Ok, så här är det... Imorgon har det gått 8 veckor sedan den där söndagen då sanningen kom fram, på fredag är det två månader. Alla omkring mig säger hela tiden till mig att jag inte ska hoppa in i något nytt. Att jag ska vara singel, ha kul och bara vara jag. Vad "ha kul" betyder får nog tydas av varje enskild person. Undertoningen, tycker jag handlar om att ha lösa förhållande vilket absolut inte är min grej. Jag älskar att flirta och busa men där går min gräns. Känslolöst sex är som att äta smörgås utan smör. Nej, det går inte! Eller är "ha kul" att ragga på krogen, få i sig för mycket dricka, spendera för mycket pengar och vakna med ångest. Låter ju verkligen kul! Typiska singeldesperationen!
Nu menar jag inte att livet går ut på att hitta en man men nog fan är det trevligare att vara två?! Jag är singel och har ingen panik över att vara det, men när den dagen kommer då jag hittar någon som passar in i mitt liv kommer jag vara med den personen oavsett om jag varit singel 24 timmar eller 24 år. Och efter att ha varit ensam i flera år utan att vara singel tycker jag kanske att jag kan gå vidare utan att oroa mig för vad folk ska tycka. Jag är helt klar med mitt ex, det finns inte en känsla i hela min kropp. Varken åt ena eller andra hållet. Någon har fångat mitt intresse...Men så vet jag inte om det är just jakten och att det är förbjudet på många sätt som gör det så intressant. Eller om det är känslan av att få vara förälskad... Den som lever få se...

Farligt att leva - man kan dö!

Det här med åldersnoja är ju helt sinnes egentligen. Om du slutar fylla år är du ju död! Och hur stor betydelse har åldern så länge du lever och har hälsan i behåll? Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal.

Jag blev uppvaktad igår på min födelsedag och hade en fantastisk dag och kväll. På morgonen serverades kaffe på sängen av barnen och en liten sång. Jag fick spela att jag sov, det hade vi bestämt kvällen innan. De fixade att ställa larmet och smyga upp, mina sötnosar. Kärlek!

Kvällen bjöd på carpaccio-premiär och om jag får säga det själv så var den väldigt lyckad. Fick faktiskt göra två omgångar till varje gäst vilket nog måste anses vara ett gott betyg. Sjukt trevlig kväll! Den smarta delen av sällskapet lämnade i tid, andra vaknade imorse och mådde inte lika bra av olika själ... Själv mådde jag som en prinsessa, och pep i väg till frisören. Där var det biktning i fulla drag och vi bytte hemligheter... Efter att ha hånglat med paddor snarare än kysst grodor kan det tyckas att man borde hitta en röd tråd som skulle göra det lättare att förstå dessa underliga varelser, men icke! Vi är rörande överens.

Jag har fått anonymt skickade blommor, något av det värsta jag vet... Varför vill man göra det? Är det inte meningen att mottagaren ska bli glad för blomman? Känns ju bara kusligt. Och sen måste man fråga möjliga avsändare... Så pinsamt! Känner iofs en person som gjort det förr...

(Vi tog lite bilder igår men tyvärr utan minneskortet i kameran, vilket ju kan vara en viss fördel...)

"Ånger är livsnjutarens dessert"

Spegel spegel...

på väggen där, säg mig vem som dummast i landet är!
Jag har gjort det förr och nu gör jag det igen! Verkar otroligt korkat att inte lära av sina läxor... Jag har grubblat fram och tillbaka över alla mina moraliska aspekter och kommit fram till att jag faktiskt skiter i att grubbla mer. Det som händer, händer oavsett hur mycket energi man lägger ner för att analysera. Och varför ska man... I möte med någon annan blir det ändå inte som man tänkt sig, alla tänker, känner och tycker inte som jag. (Konstigt nog!) När allt kommer omkring är den ena inte bättre än den andra, jag är inte bättre än någon annan. Livet har sina turer, kliv ombord på karusellen och skit i alla måste, jag borde inte, jag kan inte. Jag är mig själv närmst och varför ska jag visa mer hänsyn än alla andra. Nä! Nu ska jag leva!

Ikväll ska jag vara vuxen och prata med exet för första gången, vi har väl en del att prata om vad gäller barnen. Jag tror väl att jag anar hur samtalet kommer att avslutas men jag hoppas på det bästa... Problemet är att vi inte tycker att "det bästa" är samma sak...

Jag firade min födelsedag med mina fantastiska föräldrar igår. Nu blir det carpaccio igen, framför tvn! I love you! Vi har haft en kul och skön helg men tiden går alltid så snabbt. Nu har de åkt igen. Men vi ses alldeles snart igen...

Jag hann även med ett besök hos min favorit-familj igår. Min lilla gudson har blivit en riktigt stor kille så igår var det 5-årskalas. Han har även blivit storebror till en liten prinsessa så vi firade dubbelt. Jag blir som förbytt med en bebis i famnen.
Det där är ganska mysigt…

Kolla det högra fotot... Ha ha... The rocker!

Dumma anka!

Det lönar sig inte att suga tjejer...
Paul Anka lämnar Anna Anka. HUMOR!
Dessutom! För mycket sex dödar förhållandet!?
Ha ha ha! Sjukt klipp, lyssna och häpna.


Jisses...

The Ring

Äntligen helg efter en jobbig jobbvecka... Men nu är den slut och jag ska spendera helgen tillsammans med mina föräldrar. Det ska bli så mysigt! Imorse sa jag hejdå till dottern som åker till pappa över helgen. Jisses vad fjantig jag är, det blev omsminkning i bilen. Sonen stannar hemma eftersom mormor och morfar är hans absoluta favoriter i hela världen och det är inte så ofta vi ses.

Idag fick jag se en bild på min ring efter att den blivit tillfixad... Dåligt fotad... Det finns stenar på "baksidan" också. Och så ska den ju vara matt, inte blank. Jävligt jobbigt, men nu är den borta för alltid, min egen-designade förlovningsring... Enjoy it!
Bye bye the Ring...
CYNA (C Ya Never Again)
Ha ha ha... Tiger Woods och Elin, join my party!!! Med min sjuka humor blir likheterna hysteriskt roliga...

MIN SVÅGER BEHÖVER HJÄLP!
Desto fler visningar han får på youtube, desto större chans att han vinner en resa till Sydafrika! Lite dåligt ljud, med ett proffsigt framträdande!

Ut med gammalt in med gammalt...

Min energi håller i sig. Haft lite pyssel med ljusen och har börjat rota i garaget. Jag har hittat kartongvis med gamla kläder som nu passar mig igen! En ny "gammal" garderob. Gamla Dieseljeans i massor och imorse hade jag svårt så att välja... Vilka problem. Nä, nu ska jag på äventyr.
Ciao!

Me in laaav

Och så kom kylan! Brrrrr! Bara snön som fattas så man kan vara ute lite. Fast ärligt talat så skippar jag gärna hela vintern och bosätter mig på en tropisk ö långt borta. Sol som förföljer mig hela dagarna och sand mellan tårna... Åhhh... Ja, tillbaka till verkligheten. Åker snart till lite bättre klimat iallafall så igår beställde jag nya solbrillor!
Style a la pilot, för det har jag ju inga sedan innan... :)
Min nya kärlek är just nu



Uhhh... Me like! Modell Charley

Läste en jävligt skrämmande artikel i Aftonbladet om ett galet fucking äckel som våldtar gravida kvinnor... Hur sjuk är man då??? Jag ska absolut se på Efterlyst ikväll! Det kan väl inte vara så svårt att sätta fast någon som är 25-35 år, bryter på svenska och har tandställning. Kanske inte så vanligt med tandställning i den åldern. Det här svinet is going down!

Polisens fantombild

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6220767.ab

Doomsday

Den 21 december år 2000 var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Då föddes min älskade son. Samma datum 12 år senare sägs bli jordens undergång. Iallafall om man tror på konspirationsteoretiker, Nostradamus, Mayaindianer, Einstein, Bibeln, uråldriga kinestexter, UFO-experter och en hel hög med andra. Just det här är alla är tydligen överrens om, det här datumet förändrar vår framtid för alltid.
Den slutar här…

Trams, inte är det så! Fast när man tittar på alla (extremt vinklade) dokumentärer så blir man ändå fundersam. Visst, kanske kommer någonting att hända denna dagen men troligen inte… Eller? Men det är ändå lite intressant och lite spännande.
En hemsida finns givetvis med nedräknare,1116 dagar kvar! http://www.december212012.com/http://www.december212012.com/

Skall bli kul att kolla sidan den 22:a december. Har jag rätt kan jag garva åt dom, har jag fel så har jorden gått under så då får ni skälla på mig för mitt misstag... Ha ha ha…
Men för att vara på den säkra sidan, vem kommer på brakfest hos mig den 20:e december 2012???

Mini-Phelps

07.10 var det dags att gå upp, alldeles svart ute och dottern envisades med att det fortfarande var natt. Inte helt enkelt att förklara. Så var det simtävling och jag var funktionär hela dagen. Mini-Phelps simmade på som bara den men det blev tyvärr inga medaljer idag. Däremot blev det fina pers i frisim och ryggsim och mamma fick hosta upp 60 spänn. (Han får 10 kr per sekund han persar...) Det blev diskningar också tyvärr men humöret var ändå okej till skillnad från tidigare. Han är så duktig min son. Världens finaste. Han fick beröm av "högsta hönset" i simklubben så nog sträckte han på sig lite! Så nu ska vi äta en mysig middag tillsammans och fira, bara vi två. Tre veckor tills nästa tävling och då tar vi dem!

Tjuvstart

Min energi är på topp! Trots en sen kväll med på tok för mycket dricka... Trevligt, en hemmakväll med Idol och Buzz. Jag tror jag förlorade dessutom... Well, man ska ju vara en bra värdinna. En Treo på det här sen kör vi!

Partyprinsessan Sara igår...

Väntar fortfarande på besked vilket gör mig helt tokig. Vad är det för fel på folk? Typiskt män. Idag åker julprylarna fram om jag kan hitta kartongerna bland allt skit i det som normalt kallas garage. Uhhh, ett projekt för framtiden. Brukar kritisera folk som "jular" innan 1:a advent men det är ju imorgon och det dygnet spenderas i simhallen... Mini-Phelps ska tävla. Nu ska det pysslas och huset invaderades nyss av små söta barn.

Väntan

Jag tror jag är den sämsta i världen på att vänta! Men vissa saker måste väntas på och är även värda väntan. Andra inte. Fortfarande, fast jag är hela 31 år så längtar jag fortfarande efter födelsedagar och julafton som ett barn. Jag vet vad ni tänker nu men jag har inte fyllt 32 ÄNNU! Det är ju inte själva åldern jag är ute efter, blir lika glad varje gång jag får visa leg på Systemet. Jag blir aldrig äldre än 25 i sinnet... och ibland inte ens det! Jag väntar och längtar men kommer ihåg att inte längta bort den tiden som är här, just nu. Jag trivs i livet som det är. Det här året är lite speciellt. För ett tag sedan ville jag bara att tiden skulle gå fort, att all besvikelse skulle försvinna i takt med tiden. Det gjorde den inte, jag kommer alltid att vara besviken, varför skulle jag inte vara det efter ett sånt avslut efter så många år? Däremot har jag vuxit och ser på saker annorlunda och vet att jag är värd något mycket bättre. "En mans snedsteg är en annan mans kvinna". Jag har haft ett enormt stöd från familj, vänner och ni som skrivit till mig. Nu är jag tillbaka, fast ännu bättre! Så nu väntar jag...

Funkar denna fina kommentar som kontaktannons?
Fått denna av en gullig vän!

Söt som socker snygg som satan. Stil som sällan skådats, särklass. Skånesnäckan ser sällan svart, smilar sött. Slank, sympatisk, sexig, singel söker säker stark snubbe som sällan snusar.

Den perfekta julklappen

Ljusstorlekar
Har fått frågor om storlekar och mått på ljusen.
Hoppas det här gör er lite klokare...
Perfekt julklapp, gå-bort present, födelsedagspresent, bröllopspresent, inflyttningspresent, ja helt enkelt bara present!
Klicka på bilderna så blir de större

Här är några bollar, finns även cylindrar och kvadrater, bild kommer snart

Nr 1 (VAS 15): höjd 12 cm, diameter 15 cm Pris 199 kr
Nr 2 (VAS 25): höjd 17 cm, diameter 20 cm Pris 329 kr
Nr 3 (VAS 35): höjd 22 cm, diameter 25 cm Pris 499 kr
Nr 4 (VAS 50): höjd 26 cm, diameter 30 cm Pris 659 kr
Nr 5 (VAS 80): höjd 34 cm, diameter 36 cm Pris 999 kr

För er som inte känner till ljusen så är det ett hantverk, tillverkat i Argentina. Alla har vi väl tänt ett vackert och dyrbart ljus, som bara efter några timmar inte längre ser speciellt trevligt ut. Produkterna från Velas de la Ballena saknar veke, i stället ställer du ett värmeljus i en glaskopp och lägger dekorationsstena i botten av ljuset. Ditt ljus kommer att vara lika vackert under långa tider framåt och du slipper stearinrinningar.
Ett evighetsljus...

Hösttema:

Finns mååånga fler färger och former

Jultema:


Hör av er om ni vill beställa!

Annars väntar jag på ett besked som är avgörande för framtiden...
To be continued... Och jag fyller 100 inlägg idag! Grattis till mig!

Hooked on Spotify

Vi hade Spotify tidigare på en dator som "försvann" i flytten och jag har väl aldrig riktigt brytt mig om det där. Mest för att jag inte visste hur bra det var. Men nu har en väldigt söt kille fixat det till mig så nu ska det fyllas låtar. Men nu står det bara stilla, kommer knappt ihåg vad jag gillar men har som vanligt väldigt mycket som jag INTE gillar. Att det ska vara så svårt. Föreslå gärna låtar. Well, fortfarande lite skrivkramp och sjuk son så jag återkommer helt enkelt.

Ciao så länge!

Farligt farligt men härligt härligt

Jag har lite skrivkramp just nu. Jag har så mycket att skriva om men kan inte få ner det. Mycket är på gång men som sagt, inget är klart ännu så jag väntar med att skriva om det fast jag håller på att spricka! Har fått tillbaka min städmani och börjar planera ny färg på väggarna. Jag har slipat trappan och imorgon när kidsen är hemmifrån en stund ska det oljas. Gästrummet som varit ett lager för alla mina ljus är snart ett gästrum igen. Jag spinner som en katt... Fasen vad jag längtar efter en carpaccio... Skärmaskin nästa!

Booooom

Först vill jag bara säga att jag gärna är personlig men det som är privat är och förblir det...

Har fått frågan om vad jag söker i livet och i en man. Svår fråga och svaret vet jag inte riktigt. Jag vet vad jag INTE söker i/hos en man...
Big no no till: mysbyxor, snusare, snåljåpar, tubsockar, dålig klädstil, dryg attityd, självgodhet, ungkarlslya, tidsoptimist, visa "myntinkastet", örhänge, och fula tatueringar.
Yes till lång man (längre än jag) som är säker på sig själv utan att vara självupptagen. Uppvaktar men inte vaktar, har ett stort mått humor utan att vara pajas. Han har definitivt både körkort och bil, sl-kort är osexigt! Hur ska han då kunna hämta mig innan vi går ut och äter god mat och dricker goda viner?! Om han har pengar har han det i fickan, inte i huvudet.

Vad jag söker i livet... För mig har ju livet nyss tagit en ny vändning och jag är nyfiken på vad som ska hända härnäst. Jag är väldigt nöjd med att vara singel just nu, behöver få vara bara Sandra en stund. Men det innebär inte att jag inte dejtar, vill bara inte binda upp mig just nu. Jag och barnen har fått rutinerna på plats och livet är ganska härligt!

Förälskad

En väninna skriver en blogg om sitt krossade hjärta och skrev då ett inlägg om att kärlek är en kemisk reaktion. Jag vägrade då tro att det skulle finnas någon sanning i detta. På något sätt har jag inte kunnat släppa tanken och har läst en del om detta. Hade jag fel..?

"Emotioner, även affektion och "kärlek", är blott kemiska reaktioner i den fettklump vi kallar för hjärna och medvetande. Under rätt former av smicker pumpas det ut lycko- och stresshormoner och man känner sig vimmelkantig av "kärlek" och som framstudsande på rosa moln. Det är dock fysiologiskt omöjligt för hjärnan att INTE förr eller senare antingen vänja sig vid dessa förhöjda nivåer av hormoner eller, vilket är troligare, inte längre ser det evolutionärt viktiga i att fortsätta administrera denna systemlurande kemisk soppa.
Det är sålunda fysiologisk omöjligt att vara nykär i mer än högst några månader. Därefter finns faktiskt ingen kärlek (då "kärlek" är en kemielektrisk reaktion som ju inte längre finns kvar i ens system), bara en slags vänskap och den ömsesidiga vilja att för enkelhetens och rutinernas skull behålla de invanda system som man gemensamt hunnit lägga sig till med under berusningen."

Så alltså, det gäller bara att hitta en bra vän???
Kunde jag inte fått veta det lite tidigare...
Det är en sådan där dag. En sådan där dag då jag nynnar på gamla toner och lyssnar på Lugna favoriter. Tar ton i refrängerna och hör att det inte riktigt låter som det bör men sjunger vidare. Vem gör det egentligen??? Min personliga åsikt är ändå att kärleken finns på riktigt!

Kontroll

Jag har lite svårt att tolka mina egna känslor just nu. Jag känner mig stark och min kropp börjar må bra. Jag har väldigt kloka ord att säga till andra men men hjälper inte mig själv på samma sätt... Vet precis vad jag borde göra men gör det inte. Det är något positivt som hänt men jag liksom fegar ur. Samma ska hände mig för några år sedan...
Jag fick erbjudande om ett nytt jobb men när det vara dax att gå på intervju... Näääeee... Vågade inte så jag skrev ett mail att jag fått ett annat jobb... Nu är jag typ i samma situation men ändå inte.
Måste skärpa mig!


Igår läste jag en blogg om ett brustet hjärta och jag kände verkligen att jag kunde se objektivt på hela situationen. Nu ska jag göra det med min egen. Alltså nej! Jag ska inte traggla vad som gick fel och hela den skiten. Absolut inte. Jag känner att jag landat och ser fram emot att dejta... Varför spilla någon tid, det har jag gjort så det räcker!

Happy happy!

Fredagen den 13:e och allt känns bra. Jag har lite saker på G men det ska jag berätta om när allt är klart. :) Jag var på autismcenter i morse och det var näst sista gången. Och så mycket som hänt under den här tiden - helt otroligt... Snacka om framsteg! Jag har blivit utbjuden och det känns helt sjukt nervöst och jag känner mig nästan otrogen. Fast jag är ju fri som en fågel så det där måste jag jobba bort, illa kvickt! Well, jag vill inte hoppa in i något men mat ska man ju ändå äta.

Vaccin-influensan över

Det var värst vad man blev utslagen av den där jäkla sprutan! Jag var helt borta igår. Men nu mår jag bättre, faktiskt på alla sätt! Jag ser ljuset och allt kommer snart att falla på plats. Har börjat småtitta på nytt boende, det finns dessvärre nog ingen möjlighet för mig att bo kvar här. Det känns väldigt tungt men det får komma sen när allt lugnat sig. Just nu behöver barnen bo kvar här så jag ska kämpa på ett tag till. Mycket roligt är på gång och jag längtar efter allt julpyssel och pynt. Dottern och jag tjuvstartde idag med lite pepparkaksbak och efter simningen kom sonen och hjälpte till med dekorationerna... Det sägs ju att man blir snäll av pepparkakor så vi ska bjuda på några...
Kolla in det här:
Knivhot och bajsterror, folk har för lite att göra!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6108375.ab
Glad att jag har egen tvättmaskin!

Falskt alarm?

Jaha... Dottern hade 37,5 i feber i morse... Ringde sjukvårdsrådgivningen och berättade om situationen men de sa att det knappt räknas som feber och hon har inga andra tecken som visar att hon skulle insjuknat i svininfluensan. Hon är lite småförkyld och förkylningar går det såklart gott om såhär på höstkanten. Så idag blir det en tjejmysdag hemma. Och just nu har hon ingen feber alls, det var nog falskt alarm... Vår husläkarmottagning får vaccin i eftermiddag så vi drar ner där hela gänget. Så vi får den här stressen överstökad! Jag hade själv inte tänkt ta någon spruta men jag har tänkt om.


Nu är hela trion "vaxade" men vi mår nog sådär... Barnen klagar på huvudvärk och jag fryser och har jätteont i nacken. Men det ska gå över på en eller två dagar. Bättre det än schwein... Och tydligen så var jag prioriterad eftersom jag har en kronisk sjukdom... Så både barnen och jag måste ta en andra spruta om 3 veckor...

Svininfluensan på dagis!

Möts av stora lappar på dagis. En pojke på dotterns avdelning är smittad av svininfluensan och han var på dagis under fredagen och fick tydligen feber där. Nu håller vi tummarna. Vaccinet är slut och kommer nästa vecka i vår kommun. Jaha, vad gör man då? Bara vänta och se? Det lär visa sig om det är fler som blir sjuka ganska snart...

Och så några bilder från helgen.


Dottern med Hoppe & Kocken


HALLÅ! Nä, jag tror att jag vill att min dotter ska få det riktigt jobbigt i livet så jag tror vi döper flickan till My Lord... Fy vad hemskt, stackars flicka...


Snyggaste killen, my number one!


Mamma, får man rita här?


Åååååååkersberga!

En hundradels sekund

Simtävling i Eskilstuna... Bana 2 (närmst kameran)
Och den gapiga kärringen i bakgrunden är sonens hysteriska mamma... Snacka om tävlingsnerver!




Jag är så stolt över mina barn. Sonen som simmade hem guldet och dottern som var jätteduktig på att heja på. Vi har haft en superhelg med trevliga människor och fantastiska barn. Vilket guldgäng!

Ansvar del 2

Jag åkte förbi ett köpcentrum på vägen hem idag. Fick ett presentkort för snart ett år sedan som jag behövde använda. Jag står där i provhytten och får då ett sms. It´s him... Han vill träffa barnen och det är klart han ska! Men nu funkade inte just den dagen eftersom vi är på simtävling men jag föreslog att han kan träffa barnen på måndag om han vill. Alltså, det här är helt sjukt... Vet ni vad han svarar..? Att han inte har satt på vinterdäck på bilen och "vill ej köra barnen i bilen då".
Alltså det totalt brast för mig där i omklädningsrummet. Jag skrattade och skrattade, jag kunde inte sluta... Killen som några dagar innan kört omkring utan bilbarnstol, lämnat barnen vid en väg i mörker, kört galet långt över gällande hastighetsgräns. HAN, kan inte köra barnen i bilen utan vinterdäck när det är 7 plusgrader!?! Det var längesedan jag skrattade så, tack för det. Det var verkligen humor!

Köpt leksak - till mig!

Jag har jobbat ikapp min lilla semester. Nästan kommit i ordning hemma, bara några saker kvar. Massor med projekt och jag överraskar mig själv på hur duktig jag är på att förverkliga vad jag vill. Skitdyrt men bra för själen... Många tror att jag är stark och det förstår jag att det kan se ut som men det är mitt sätt att gå vidare. Sårar du mig så finns du inte längre, så funkar jag. Det kommer säkert ikapp mig en dag men tills dess... Jag fyller år snart så jag firar mig själv lite i förskott, det tycker jag att jag är värd. Idag köpte jag en jättefin present till mig själv, ni får se snart! Vatten och bröd resten av månaden! Nej då, jag hade sparat till den här men i nuläget kanske jag inte borde köpt den...

Sonen börjde sin slalomträning idag. Inomhus... Jag kan tänka mig att han kommer att få en hel del nya vänner där och alla, både barn och föräldrar välkomnade oss. Kändes jättebra! En av tränarna var så bekant för mig men jag kunde inte placera henne. Visst är det hemskt! Men jag tror att hon varit med i något tv-program... Nåja, det kommer!
Nu ska jag leka lite med min nya leksak.
Ciao!

Killar på M...

Jag fick en låt skickad till mig i ett inlägg igår. Från en kille/man som kallar sig "M". Då ska jag berätta storyn om just M. Första killen på M gick i min klass från lekis till 9:an. Han hette Marinus och det var en kort småbarnskärlek. På mellanstadiet spanade jag in Micke Carlsson men det var en ensidig "förälskelse". Marcus kom in i bilden och jag lärde mig vad en ollie var. Mycket hängande vid skateboardrampen och så lärde jag mig att röka! Det blev moppedax och jag hängde mycket med Micke J och Mange J. Lite oklart hur det där var... ;) Jag skulle fylla fjorton när min stora kärlek, Micke dök upp. Han var äldre än mig och gav mig 50 öre vid "Ekebobussen" och sa åt mig att skulle ringa honom när jag fyllt 15. Vi blev tillsammans i slutet på den sommaren och sååå galet kär jag var! Det höll i nästan två år. Nästa kille hette också Micke! Det här är humor... Dejtade ca 6 månader och jag tog en paus från M ett tag. 1996 flyttade jag till Stockholm och blev kär i min ekonomichef, gissa vad han hette? Jo, Micke såklart. Det höll i några år men den här Micke är killen som var en fanatisk golfspelare... Jag träffade en Micke som min mamma och hennes väninna pusslade ihop mig med. Puhh... Attraktion men det blev heltokigt. Nästa i ledet heter Mattias, the doorman. Sen kom Michel och rocked my world och med honom fick jag min underbara son. Efter 4 år gick det inte längre. Det var inga fel på känslorna men på allt annat.
Så nu undrar jag vilket "M" som gett mig sången???

Ansvar...

Jag höll på att få en chock när jag stod vid spisen och lagade mat. Såg mina barn hoppa ur bilen som kommit från Stockholm och har färdats till Åkersberga. UTAN BILBARNSTOL, avsläppta vid en busshållsplats på andra sidan gatan, en gata som är väldigt trafikerad kl 18, i mörker! Han väntar inte ens och tittar så att barnen kommer över gatan utan gasar iväg. Inte ens sonen får gå över gatan när det är mörkt! Dottern berättar att de åkt i 200 och det var roligt! Sonen sa att det "bara" var på motorvägen. Skönt att man kan slappna av...

Mitt nya ledmotiv...

http://www.youtube.com/watch?v=6uhezzqJsKY

Idag har jag sålt min förlovningsring... Jag älskade den ringen och har själv designat den. Men den påminner mig bara om lögner och svek, dags att gå vidare. Tack alla mina fantastiska vänner. Ni gör mig stark!

Monster överallt!

Igår hade barnen en mysig Halloween-middag med sina bästa kompisar. Dottern bjöd två och sonen tre. Jag hade alltså sju små monster hemma. Men så kul de hade!

Dottern med sin häxkompis. Uahhhh... Läskiga monster...

Maskar, larver och avhuggna fingrar med blod serverades som huvudrätt. Att dricka till: gift eller kiss

Efterrätt: läbbig spindel/flug-glass

Här ligger grabbarna utslagna med sina enorma godispåsar...

Senare kom det även vuxna monster, blodtörstiga...

Frågor?

Jag sitter här med alla hemläxor från autismcenter. Jisses... 7 st olika projekt och de ska fyllas i flera gånger varje dag. Just nu handlar det om egna känslor och vad som är ens egna "triggers". Kunde kanske inte komma lägligare... Men jag har gjort mina läxor då jag också fått lära mig hur man tar en egen time-out när man känner frustration/besvikelse/ilska/ledsamhet och alla andra negativa känslor som man ibland stöter på. Det här borde alla få lära sig, inte bara föräldrar till barn som har beteendeproblem.

Jag har haft en underlig dag idag...
Jag har fått höra en massa rykte som t ex att jag hittat på allt det här med otroheten. Att hon bara är en barndomsvän, att jag bara är svartsjuk, att jag är psykiskt störd som tittat i hans mobil, att jag inte låter honom träffa barnen (!). Nu har jag fått nog av det här och jag ber alla som läser detta att kommentera om det här på något möjligt sätt går att misstolka!

Detta är ett av sms:en och jag skiter totalt i vem det här sårar! Nu får det vara nog, det är inte jag som svikit/bedragit/ljugit/varit otrogen. Give me a fucking break!

Hon till honom:
"Tur att denna prinsessa inte var med och förstörde:) duktig du är! Puss världens finast... Sitter på parkeringen utanför mitt hem, har inte kommit hem förrän nu.. Åh vad jag önskar du var därhemma o väntade på mig nu..:* Tänkte just på dig faktiskt, surprice! Nej ,vars, men hur kan du tycka det är ok att se mig med någon annan? Förstår lite men ändå absolut inte. Fast jag skulle inte heller ha problem som det är just nu, men ändå...:) Puss... "

Han till henne:
"Jag är ingen kännslokall människa.. men vi lever på 2 olika platser. Jag bor här och du bor där. Men attraktionen o känslorna finns så mycket.. Tills jag är klar med det här o bor i huset känner jag att jag kan inte säga till dig att du skall sluta träffa honom. Det skulle vara egoistiskt av mig och jag vet hur du funkar. Tills den dagen det blir bara du o jag så vill jag att du iallafall skall förtjäna det näst bästa.. Saknar dig som fan... Puss"

Hon till honom:
"Fin du är! Så är det... Älskar att du förstår mig, eller accepterar att jag är lite konstig :).. Saknar dig med!... Shit vad har du gjort med mig älskade du.. Puss.. Det här är så sjukt.. Love J..."

Japp, det var det. Inte har väl han varit otrogen??? Skivet i början av september.
Ni som fortfarande tycker att jag är en svartsjuk psykopat, dra åt helvete ni också!

Garagerensning!

Mmmm, det lät hurtigt va?! Sanningen är att jag inte kom längre än till dotterns barnkläder som jag bara blev tvungen att ta upp ur lådan, sortera, slänga och spara. Hittade hennes söta Dior-tröja som hon hade på sitt dop med matchande Dior-skor... Dottern hämtar kläder till sina dockor och tycker det är jättekul med sina gamla kläder. Hon har dock väldigt svårt att förstå att de faktiskt passat henne en gång i tiden.


Ja, det kommer ta tid det där garaget...

Halloween... Det plingas på dörren och allt äckligt godis som har legat och skräpat är nu äntligen borta. Självklart gav sig mina modiga barn ut på turné och kom hem med en stooor godispåse.

Själv var jag hemma och höstpysslade...

Kolhydratbomb!

Ja, glöm LCHF om du ska åka till Italien... Nu har jag slutat med det för länge sedan men någonstan sitter tänket kvar. Men i Italien är det pasta, risotto, bröd och glass som gäller... Just nu är det bara bra då jag skulle behöva några extra kilo.

Jag har fått mail om varför det inte går att kommentera på bloggen.
Jo, ni förstår... Jag har fått lite nya läsare som jag helst inte vill se några kommentarer från...
Och det går att kommentera men jag granskar allt först.
En IP-adress kan säga ganska mycket...
Ciao...

Ciao ciao Italia

Sonen har tagit en fin bild genom rutan på planet.

Då var vi här...

Å ena sidan behöver den maniska delen av mig vara hemma och fortsätta städa men den andra delen slappnar av och har det skönt. Njuter av sällskapet, underbar italiensk mat och fantastiskt väder. Barnen har roligt och allt är bara mysigt. Vi var i Schweiz i går och det var så magiskt vackert runt Luganosjön.

Luganosjön

Jag har fått inspiration av min vän Anna som är väldigt konstnärlig så jag har massor av projekt som jag ska pyssla med när jag kommer hem.

Jag funderar ganska mycket och det slog mig att jag typ inte varit singel sedan... Ja... en pyttestund 1996 och innan dess hade jag också förhållande. Min första riktiga kille träffade jag strax innan jag fyllde 14 år. (!) Nu tänker jag fokusera på mina barn som ska ha det bra och på mig själv! Inga män för min del! Förutom pappa och sonen...

Hur vacker är den här bilden???