Farligt att leva - man kan dö!

Det här med åldersnoja är ju helt sinnes egentligen. Om du slutar fylla år är du ju död! Och hur stor betydelse har åldern så länge du lever och har hälsan i behåll? Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal.

Jag blev uppvaktad igår på min födelsedag och hade en fantastisk dag och kväll. På morgonen serverades kaffe på sängen av barnen och en liten sång. Jag fick spela att jag sov, det hade vi bestämt kvällen innan. De fixade att ställa larmet och smyga upp, mina sötnosar. Kärlek!

Kvällen bjöd på carpaccio-premiär och om jag får säga det själv så var den väldigt lyckad. Fick faktiskt göra två omgångar till varje gäst vilket nog måste anses vara ett gott betyg. Sjukt trevlig kväll! Den smarta delen av sällskapet lämnade i tid, andra vaknade imorse och mådde inte lika bra av olika själ... Själv mådde jag som en prinsessa, och pep i väg till frisören. Där var det biktning i fulla drag och vi bytte hemligheter... Efter att ha hånglat med paddor snarare än kysst grodor kan det tyckas att man borde hitta en röd tråd som skulle göra det lättare att förstå dessa underliga varelser, men icke! Vi är rörande överens.

Jag har fått anonymt skickade blommor, något av det värsta jag vet... Varför vill man göra det? Är det inte meningen att mottagaren ska bli glad för blomman? Känns ju bara kusligt. Och sen måste man fråga möjliga avsändare... Så pinsamt! Känner iofs en person som gjort det förr...

(Vi tog lite bilder igår men tyvärr utan minneskortet i kameran, vilket ju kan vara en viss fördel...)

"Ånger är livsnjutarens dessert"