Ironi

För drygt en veck sedan skrev jag om att sonen varit så duktig på senaste tiden och att vi skulle åka och köpa en ny cykelhjälm till honom som belöning. Samma kväll, precis innan vi skulle åka fick jag ett mail från sonens lärare som inte var så trevligt att läsa. Rubriken i mailet var "Små grodor" och handlade alltså inte om något djur utan sånt som kommer från munnen.
Det "bidde" ingen hjälm den dagen.
Men i torsdags begav vi oss iväg på hjälmjakt men sonen är väldigt kräsen så vi fick åka hem igen utan hjälm. På mitt jobb säljs det också cykelhjälmar så jag lånade en därifrån i fredags. Den dög! Och han blev jätteglad och skulle ut och cykla med sin nya hjälm.
Han kommer tillbaka och frågar vart hans cykel är. Vi gick tillsammans till garaget för att titta men där var ingen cykel. Borta...
Jag kommer ihåg dagen före, jag kollade om cykeln stod ute och blev så glad för att sonen ställt in den i garaget. Sonen i sin tur trodde att snälla mamma låst in cykeln...
Hmmm... Sonen är så ledsen, cykeln är alldeles ny och är en present från morfar. Nu har jag polisanmält iallafall, åker till hittegods på måndag annars får det bli en fin liten självrisk...
Tur man är försäkrad iallafall...
Så nu har han en efterlängtad cool cykelhjälm men ingen cykel.

Puhhh...

Igår var jag på möte på korttidshemmet (LSS) som dottern är på ibland.
De hade några saker de behövde ta upp… Min lilla dotter väljer ut vilken personal som ska vara med henne och när det inte passar längre så försöker hon byta ut till någon annan, och så håller hon på. Får hon en tillsägelse av någon så är den personen ”förbrukad” och hon blir rasande när hon inte får som hon vill. (Såklart!) Men nu har vi planerat och ska köra på igen. Får lite dåligt samvete av att lämna bort henne men hon har det så kul där. De hittar verkligen på roliga saker med barnen och nu i helgen ska de åka på en båtutflykt i skärgården. Dotterns ”hangup” är bara att hon inte vill sova där, men när hon väl är där så går det ganska bra. Det känns ju lite tufft att tvinga henne…
Men vad gör man??? ”Kortis” kan jag varmt rekommendera till alla som fått den möjligheten. Jag är verkligen chockad över den höga kvalitén. De åker och badar, går på Skansen, åker skidor, åker båt, går på museum, har pick-nick, åker till stall och gårdar där barnen får rida och klappa djur. Riktigt bra!

Hemma igen

I går åkte vi hem från Skåne och jag kände mig dålig. Mitt öra tjöt och jag mådde illa hela vägen hem. Vi stannade i Östergötland och tog en fika hos svärmor. Och det var inte direkt det enda stället vi stannade på. Min kära dotter har hängt upp sig på att säga att hon är kissnödig hela tiden så det blev massor med stopp och alla gånger utom en var det falskt alarm. Vad gör man? Vi tjatar på henne för att hon ska säga till och så gör hon det men vid fel tillfälle.
Nu ska vi träna på andra saker och prio nr ett är att be om hjälp. Hennes sätt är idag att bara gnälla tills hon får som hon vill utan att förklara alls så det ska bli en utmaning.

Jag har bara berättat för sonen att dottern har ADHD och inte om autism-diagnosen.
Men nu tror jag att jag måste göra det nu och jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
Ska läsa lite bloggar tror jag, mellan maskrosplockandet. Det är planeringsdag på förskolan idag så dottern och jag är hemma och pysslar.

Och så för en stund sedan ringde förskolechefen!
Namngiven barnskötare är anställd för dottern och vi ska ha ett möte när mannen kommit tillbaka från sin resa. Och så säger hon till mig: -Det är så roligt att kunna göra detta för er.
Jag höll på att svälja hela tungan! Det är inte så att HON har gjort någonting, det är faktiskt vi!
Hmm...

Världens vackraste

Ja, min lillasyster har nu blivit fru och jag har den bästa svågern i världen. Det var ett personligt bröllop som matchade deras personligheter. Enkelt, fint och trevligt! Wow, dom gjorde det!

Tokstollar!

Mina barn... Jag är så stolt över dem. De skötte sig så bra och var så vackra. Dottern hittade en kompis och hon märktes knappt. Hon satt på trappan och räknade godis med sin nyfunne vän, jagade lite ballonger och var bara en härlig tjej. Mamma och pappa tog barnen med sig hem på kvällen så mannen och jag kunde festa loss. Jättetrevligt var det och alldeles lagom.

Det regnar i Skåne, mitt öra beter sig märkligt så det får bli en lugn dag framför tvn och senare middag med herr och fru syster.

Det snurrar i Skåne

Vi åkte till Skåne i torsdags. Satt i långa köer med en hela tiden toanödig dotter! Jag vet inte hur många gånger vi stannade men dottern tyckte det var kul och oftast när vi stannat så kom det ändå ingenting. Så ska man hålla lugnet, inte tappa humöret. Vi låg redan efter schemat eftersom vi satt i köer i ca 40 minuter. Vi köpte tre filmer och hade en med oss men det hjälpte inte. Sonen satt som ett ljus med sitt nya Nitendo DSi som han fått av morfar. Tur det!
Mannen fick äran att köra hela vägen och det gick undan. Alla landets poliser befann sig också på vägarna med sina fina laserleksaker men vi klarade oss och kom precis i tid till middagen. Vi hade en trevlig kväll med föräldrarna, min ännu ogifta syster och den blivande svågern. Tänk att de gifter sig!

Igår åkte vi till Väla, ett shoppingcenter och jag skulle köpa mig en ny klänning. Men då började allt snurra och det var ett nytt anfall på gång. Ja, nu slappnar jag av efter den här resan som varit så då var det dax igen. Vi fick åka hem och jag började kräkas och mådde skit. Sen blev jag såklart dödstrött. Mannen påpekade att jag inte tagit mina mediciner och jag hade väl "glömt" att informera honom att jag typ provar att sluta ta mina tabletter. Han tycker att jag är ganska korkad men jag mår inte bra av tablettern heller. Men nu har jag bestämmt att jag ska ta dem iallafall över sommaren.
Vi hade lovat att åka över till min syster och svågern för att kolla deras hus innan det var en massa folk där så vi åkte trots allt efter några timmar. Det är ett gammalt hus men så otroligt charmigt. De har redan påbörjat renoveringen och det kommer att bli jättefint!
Så nu ser vi fram emot bröllop om några timmar!

Det gick!

Tydligen kunde förskolechefen trolla! Det blir inte den gamla tanten. Det blir en tjej i 30-års åldern och 30 tim/vecka. Vad märkligt det är att man bara får hjälp om man är otrevlig, hotar och bråkar.
Men nu är det över. (Peppar, peppar ta i trä!)

Min lillasyster ska gifta sig i helgen så det blir mini-semester i Skåne över Kristi Himmelsfärd. Jag har fortfarande inte hittat någon passande present och så önskar de inte sig något. De har nyss köpt hus, måste finnas massor man behöver.

Lillskruttan däremot har det jobbigt just nu. Hon är så arg och ingenting är bra. Många och långa utbrott som utlöses av minsta lilla som inte blir som hon tänkt sig. Vi hade födelsedagskalas för henne i helgen och det var kaos. Hon stängde in sig i min garderob och gallskrek. Hon ville inte öppna sina presenter och vi skulle inte leka… Okej…

Det är otroligt slitigt just nu och mannen och jag är bara trötta hela tiden.
När vi inte kämpar med dottern är det 1000 andra saker som måste göras och vi hittar ingen tid till oss. Snart åker mannen utomlands och det är såklart lagom till mitt bokslut. Han ska åka till Singapore och sitta som jury i en stor drinktävling. Och jag kan inte följa med! Orättvist!

Sonen har hållt sig lugn länge nu. Skött sina läxor, kommit ihåg och kommit i tid. Inga fler klagomål från skolan heller.Han har samlat ihop tillräckligt med poäng för en ny cykelhjälm så den ska vi åka och köpa ikväll. Måste få belöning för sitt goda uppförande.

Over and out och heja Norge!
http://www.youtube.com/watch?v=fBFFlL58UTM&feature=fvst

Mötet

Jag vet inte om jag kan säga att mötet gick bra igår men inte heller att det gick dåligt.
Men jag vet att vi nu inte tänker ta någon mer skit och med vetskapen om att det är för få barn i hela vår kommun är dottern ett attraktivt barn att få in på ett nytt dagis. Ett dagis har kontaktat oss och ett annat har kontaktat vår psykolog om att man gärna tar emot dottern och ser fram emot att jobba med henne?
Vad hände???
Förskolechefen verkar tro att vi tar hänsyn till den dåliga ekonomin i verksamheten och påpekade flera gånger väldigt drygt att hon inte kunde trolla.
Hon avbröt både mig och mannen och psykologerna och talade till oss som om vi inte fattade någonting. Helt säker på att vi kommer stanna kvar på hennes vilkor.
Jag sa till henne i lugn ton att om det här är vad hon kan erbjuda så är vi inte främmande för att hitta andra lösningar. Hon babblade på om anställningsstopp och ekonomi och annan skit vi inte bryr oss om.
Mannen sa då att vi kommer se till att få den bästa resursen för dottern oavsett var det är någonstans och då bleknade förskolechefen.
Det bästa för dottern är såklart att stanna med sina vänner, försökte hon.
Och visst, det är toppen om hon kan vara kvar och då är det är bara att se till att trolla fram en lämplig person.
Vi bestämde att på onsdag nästa vecka ska vi ha ett besked om hur det blir. Så vi får se…

Sista försöket...

Jag letade upp alla namn och telefonnummer jag kunde komma över som kunde vara till hjälp. Första samtalet gick till chefen för ESU (Enheten för stöd och utveckling).
Mannen svarade och satt därefter tyst i 20 minuter och jag babblade på. Han ställde några frågor och jag förklarade. Jag gav såklart mitt omdöme vad gäller förskolechefen och berättade allt om alla de situationer vi varit i. Mannen var lugn och sansad medans jag var så emotionell och hoppade från situation till situation.
Jag ursäktade mig flera gånger och förklarade vad vi fått utstå. Att vi hade kommit så långt med toaträningen och det gick så bra. Tills det slutade fungera på dagis och nu fungerar det inte alls. Gång på gång fick jag svårt att prata och tårarna rann.
Mannen i andra ändan sa till slut att han kommer se till att dottern får det bra och att han personligen kommer att kontakta förskolechefen. Jag behövde inte ringa fler samtal på min lista.

Gissa vem som ringde ett par timmar senare???
Yes, förskolechefen.
Hon var så bitsk och arg och försvarade sig och skyllde ifrån sig vad jag än sa.
-Jag tror att vi har kommunikationsproblem, säger hon.
No shit Sherlock!
Hon försökte övertala mig om att den gamle tanten skulle vara bra för dottern men att hon inte skulle ansvara utan endast vägleda???
Den vi ska ha kontakt med ska vara samma som idag. Bara det gör bevisar att tanten i fråga är någon som inte kan hantera ansvar. Vi som är hennes föräldrar har ibland svårt att hantera hennes utbrott, trots och allt annat som följer med diagnoserna. Hur ska en gammal orörlig, virrig tant hantera henne? Hon måste ha någon med tålamod, fantasi och finess som kan leka.
Men förskolechefen kommer i alla fall att sitta med på mötet imorgon tillsammans med mig, mannen, dotterns pedagog och två psykologer från Autismcenter.

Vi har bestämt oss i alla fall. Får vi inte en bra resursperson så byter vi dagis till hösten. Vi skiter i vems tår vi trampar på, det enda viktiga här är vår dotter och vi gör allt för att hon ska få möjligheten att utvecklas. Vår psykolog har redan rekommenderat ett annat dagis och flaggat för att vi finns. Dock ska vi göra ett sista försök att få en annan resursperson först.
Vi får se hur det går idag, det här är deras sista chans!

HJÄLP

Vi har fått besked från dagis! Fortfarande inte från förskolechefen utan från dotterns ”fröken”. Under hösten har de tänkt sig att dottern ska börja på en avdelning med bara 5-åringar, vilket är toppen. Det finns såklart ett stort MEN här.
Som jag skrivit tidigare får nu dagiset 22 000kr i månaden för dottern men hon får ingen extra resurs alls. Istället har man tagit in fler barn på avdelningen.
Efter mycket tjafs, bråk och gråt har vi blivit lovade att hon ska få en egen resursperson till hösten och nu har man planerat att det ska bli husets vikarie som borde gått i pension för länge sen.
Redan för ett år sedan var den här kvinnan ensam med barnen vid några tillfällen och då fick föräldrar stanna kvar på avdelningen tills det kom mer personal då de snabbt insåg att hon inte hade någon som helst koll. Vi hade då ett krismöte ang detta.
Den här orklösa förvirrade kvinnan ska alltså jobba med min dotter.
HELL NO säger jag! Jag försöker ringa till förskolechefen men hon trycker bort mig. Vad ska jag göra? Ska jag byta dagis? Det är bara ett år kvar innan dottern börjar på 6-års. Kan man få hjälp från kommunen? Kan man anmäla häxan?
HJÄLP!

Maj maj måne

Då var ytterligare en helg avverkad.
Mina föräldrar har varit hos mig och det är så mysigt att få umgås lite.
Mamma och pappa bor i Skåne och det är ju inte så jätteofta vi ses.
Just den här helgen kommer de alltid upp eftersom dottern fyller år och då går vi alltid på teater eller musikal.

Barnen fick vara hemma med barnvakten och vi åkte kollektivt (!) in till city. Vi åt god mat och sedan bar det iväg till Oscarsteatern.
I vanlig ordning var Tommy Körberg sjuk. Alla jag känner som sett föreställningen
har sett den utan mr Körberg. Ersättaren var såklart jätteduktig men det blir ju inte riktigt samma sak…
Helen Sjöholm var i alla fall så fantastisk så man kan förlåta att det inte var ordinarie skådespelare i övrigt. Och Henrik Dorsin!!! (Tingeling Tingeling) Otroligt duktig!

Efter föreställningen begav vi oss vidare för att noga inspektera drinklistan på en krog i Vasastan.
Jisses… Den ena goda drinken efter den andra och vi hade fantastiskt kul!

Lördagen bestod av träning. Sonen tränade sista gången inför sin tävling och därefter stod vi hemma i vardagsrummet och spelade Wii Sport och Wii-Fit.

Så var det söndag och simtävling. På läktaren satt mina föräldrar och dottern. Sonen var så stolt men så nervös. Han slog samtliga sina personliga rekord och var så grym. I näst sista grenen blev han diskad och då var allt bara skit. Han gick och bastade när han skulle ta emot sin medalj…

Dotterns födelsedag.
Hon vaknade tidigt på morgonen och tassade upp. Jag viskade till henne att hon måste gå och lägga sig och somna om, vi kommer ju snart och sjunger. När vi kom in stod hon på knäna i sängen med rumpan upp i luften och ansiktet i kudden, totalt exalterad. Sen var det lek med nya leksakerna, bus och firande resten av dagen. Åh, min lilla skrutta har blivit stora tjejen…

Druknat i papper

Ja, det har varit bokslut igen...
Samma sak varje månad men nu är jag klar!
Tar lite mammaledig nu i några dagar och mina föräldrar kommer på besök. Ikväll ska vi på My Fair Lady på Oscars men först middag på Mården. Mmmm...

Vi har hamnat i en svacka med kisseriet tyvärr men vi kämpar på.
Det funkar inte alls på dagis men det var väl väntat eftersom dottern inte får något stöd.
Sonen ska simtävla i helgen och är riktigt laddad. Det är dessutom första gången han får visa upp sig för sina favoriter här på jorden - mormor och morfar.