onsdag 3 augusti 2011

HAN

Hon hade nog aldrig varit så nedtryckt i skorna som då men så en dag i början av mars vände allt. Sorgen stod fortfarande över henne men hon hade på ett märkligt och udda sätt stött på den vackraste man hon någonsin träffat. De båda hade aldrig tidigare setts men hade bott grannar, (eller 200 meter ifrån varandra) i ca 2 år. Han kom över på ett glas vin och hon kände sig så avslappnad. Som att de hade känt varandra i en evighet. Hon gillade hans åsikter, hans sätt, hans öppenhet, hans sätt att vara och se på henne. Han visste inte hur skadad hon egentligen var och hon fick chansen att bara vara sig själv igen - och tog den.
18 dagar senare flyttade de ihop...

Ni som aldrig visste...

Hösten var deprimerande som aldrig förr. Efter en passionerad solskenshistoria upptäckte hon hur lurad hon var. Hon befann sig i ett olyckligt förhållande där han redan efter ett par månader bestämt sig för - och varit otrogen. Samma historia som fått hennes barns liv krossat och även hennes. Hon hade berättat för honom om sorgen och sveket, gråtit i hans famn och han svor på att inte göra henne illa som den andre hade gjort. Tomma ord. Hon kastade ut honom lika snabbt som hon hade gjort förra gången men den här vägrade släppa taget om henne. För första gången i sitt liv beslöt hon sig för att förlåta, men det skulle också bli den sista. Hon kunde inte komma över, kunde inte acceptera att han behandlat henne så illa. Hon skämdes och valde att hålla allt för sig själv. Hon ville inte misslyckas i allas ögon igen, så det var lättare att hon höll tyst. Efter lång bearbetning gjorde hon det enda rätta och lämnade honom. I sin ensamhet försökte hon låtsas som att allt var som vanligt.



lördag 30 april 2011

O´boy...

Ja, inte tänker jag på den onyttiga chokladdrycken utan mitt liv.
Ni kommer knappt tro mig men å andra sidan var det väääldigt länge sedan jag bloggade. Ni kommer förstå att jag haft fullt upp med annat.

Ni minns att jag träffade en naprapat va..? Glöm det! Han förtjänade inte mig.
Så nytt på kärleksfronten är att jag träffat en kille som jag nästan bodde granne med. Nu har han iofs flyttat... In till mig! Gissa vilken bokstav hans namn börjar på..?
( http://diagnoslivet.blogspot.com/2009/11/en-ny-dag.html )

Hälsan har varit sådär... Min kropp är i samma skick som en 70-åring känns det som. Jag har varit snurrig , min höft bråkar och hoppar ur led och jag skakar som att jag har Parkinsons sjukdom, troligen pga alla mina tabletter...
Så när då kärleken befann sig runt hörnet så var det "all in" och det känns jättebra!

Återkommer snart!

Kram

torsdag 11 november 2010

Made in Thailand

På flygplatsen stod hans fru vid gaten... Jisses, tänkte hon och kände hur det brände på kinderna. Hon tog ett djupt andetag och sträckte fram sin hand och hälsade, frun hälsade tillbaka. Här var hon på väg till Thailand på kärlekssemester med fruns man och frun kom för att vinka av dem... Hon undrade hur han lyckats ljuga ihop en story som skulle få frun att tycka att det var okej att åka bort med någon annan men snart var dem på väg och inget annat spelande någon roll.
De hade en underbar semester i Thailand och gjorde pecis vad som föll dem in. Allt var helt oplanerat och de tog dagarna som de kom. De skrattade, lekte, festade och älskade.
Resultatet av resan kom 9 månader senare...

Fortsättning följer...

söndag 24 oktober 2010

Stockholmsnatt

På dagarn jobbade hon i butiken, på kvällarna på Stockholms inneställen. När hon var ledig festade hon så mycket hon orkade. Hon blev aldrig trött, sömn var något hon inte ansåg sig behöva. Det var slut på att stå i köer, röda mattan - varsågod. Hon kände alla i baren, alla i dörren. Livet var en fest som dessutom oftas var gratis. Hon var singel och flirtade vilt. Så plötsligt dök han upp... Hon ville egentligen lite men kunde inte stå emot. Han jobbade också på krogen och hon var som uppslukad från jorden. Aldrig hade hon upplevt något liknande men... Han var gift och hade inga större planer på att lämna sitt vilket han ändå fick henne att tro. Men hon brydde sig inte, bara hon fick vara med honom ibland. Bara han fanns någonstans i hennes liv. Hon visste att hon gjorde fel men hon kunde inte hejda sig. Hon var hopplöst förälskad, det fanns ingen återvändo. Mannen bodde i perioder hos henne och hon brydde sig inte om hur han lyckats, vilka lögner han drog till med. Han lovade och svor att hon var den han ville leva men, om hon bara kunde ge honom mer tid. Tre stormiga år gick och de båda åkte till Thailand på semester. Där förändrades allt...

Fortsättning följer...

måndag 18 oktober 2010

På egna ben

Hon hette Anna Andersson och hon var en helt normal tjej i den stora staden, på egna ben. Hon skulle minsann visa alla som tvivlat på henne. Hon jobbade i en butik som sålde inredning. Hon trivdes, fick nya vänner. Hon blev kär i den absolut förbjudne ekonmichefen som var tillsammans med chefens frus syster. Hennes mamma var totalt emot kärleken mellan de båda då han var 15 år äldre än henne. Men nu var hon vuxen och hon fattade sina egna beslut! Ingen skulle berätta för henne vad som var rätt eller fel - så hon vände ryggen till. De hade ett bra förhållande men eftet några år gjorde sig åldersskillnaden påmind och hon kände sig inlåst, hon ville mer. Hon sökte sig till Stockholms nattliv och hon passade in som handen i handsken. Hon träffade så mycket människor och kunde inte få nog av uppmärksamheten...

Fortsättning följer...

torsdag 14 oktober 2010

Hon

Hon hade alltid varit en självsäker tjej, på gränsen till dryg. En sån där person som tog plats. Hon gjorde sig hörd, var tvungen att ge sina åsikter om allt som betydde något och det som inte betydde ett skit. Redan som barn hade hon faktiskt oftast fått sin vilja igenom. Om inte med charm så med list och när inte det fungerade tjatade eller surade hon - tills hon fick som hon ville. De flesta skulle förmodligen kalla henne bortskämd men i hennes värld var det inte alls sanningen. Hon var populär i skolan, hade alltid pojkvänner och trängdes med det coola gänget i rökrutan. Hamnade jämt med fel umgänge och trodde hon kunde rädda världen. Det blev hennes fall och jäklar vad hon föll. Hon försatte sig i situationer som hon inte klarade ut och livet hade blivit svårt att leva. Att hon var så stark och otroligt envis blev hennes räddning. Hon startade ett nytt liv, på en ny plats där ingen visste hennes bakgrund eller kände till vilken person hon varit…

Fortsättning följer...

fredag 1 oktober 2010

5 veckor senare...

På söndag är det 5 veckor sedan jag blev sjuk! Bihåleinflammation, luftrörskatarr och slem i lungorna. Penicilin x stark! Och nu, idag är jag äntligen feberfri. Jag har mest legat och sovit om dagarna fram tills idag. Känner mig rastlös och har fått tillbaka min energi. Längtar till jobbet!!! Jag är långt ifrån frisk men är på rätt väg. Kaaaanske kan börja träna i veckan om jag har tur...
Bakat frukostbullar! Mmmmm...

Jag har hunnit se vääldigt mycket filmer den här veckan,
här kommer veckans tips ;)
/Sandra Hasse Wiklund, på mitt sätt

Knight and Day
Action med Tompa Cruise & Cameron Diaz
Ahhhh... Han var snyggare i Cocktail men funkar ändå!

From Paris with love
Action med John Travolta
J.T rakad och hård! Hmm... Det låter konstigt! Men filmen är grym!

tisdag 21 september 2010

Just det! Bloggen...

Näe... Nu tänker jag inte be om ursäkt fler gånger. Jag hinner inte riktigt! Men idag ska ni få en supersnabb resumé...

Slutade träna IGEN, har barnen på typ heltid (utom söndagar), åkte på semester till Spanien, blev singel, jobbade lite till och hade 5 sköna semesterveckor med barnen. Mycket sol och bad.

Blev hundägare, blev moster. Varit i Skåne, snabb tur till Danmark, Stockholm och snabbvisit till Skåne igen.

Vågar inte tänka på hur många BiB jag lämnat på återvinning men gud så trevligt det varit! Slutat röka, blivit sams med exet, träffat hans nya tjej. Skaffat "trendig" hörapparat, mår bättre! Planerar utbyggnad i garaget och har bestämt mig för att stanna i mitt hus, min borg, platsen där jag känner mig som tryggast. Sålt en massa ljus, gillar mitt jobb, trivs. Pyntat om lite hemma, letar efter tapeter, fått för mig att jag ska göra väggmålningar till barnen. Alla aktiviteter har startat, fullt schema. Sonen tävlar, i allt han bara kan. Dottern har massa energi, det går bra i skolan. Ont i handled, rygg och nacke, höften knakar. Träffade naprapat, gillade naprapat, två barn på köpet. Fått några små anfall men känner mig stadig. Bytt frisör och ska börja träna igen - efter min grymma förkylning som försoffat mig i flera veckor.

Sååå ja! Det var det... Den korta snabba versionen.

Nu ska jag krya på mig!

Kram

tisdag 31 augusti 2010

Jag försvann ett tag...

Jag behövde en paus tror jag...
Allt blev ganska rörigt och jag kände inte för att dela mina privata problem på bloggen. Det tänker jag inte göra nu heller men jag är tillbaka.

Kram