Han följde alltså med till Ramsö och vi hade supertrevligt.
Vi satt i gassande solsken och åt lunch medans barnen lekte kurragömma på den enorma strandtomten. Ca 3 ha! Sonen fick köra fyrhjuling och lyckan var fullkomlig!
Dottern hoppade studsmatta med sin kompis och de härjade omkring halvnakna.
Hennes enda problem var att det fanns myror och hon är livrädd för myror!
Och att man var tvungen att avbryta leken för att äta… Tråkigt ju!
Ja… Så där skulle man bo!
På lördagen åkte vi hem och hämtade vår packning och sen bar det iväg till Östergötland.
Där var det vår på riktigt. Ännu en underbar tomt…
Svärmor och hennes man har köpt en prästgård utanför Linköping på ca 1 ha mitt ute på landet. Underbart litet samhälle men riktig koskitslukt.
Blåsippor på hela tomten.
Och så måste jag berätta om en nybekantskap som vi döpte till Erland.
En liten sädesärla som fått dille på speglar.
Svärmor och hennes man har fått flytta in sin bil i garaget för att Erland inte ska komma åt backspeglarna. Han är alldeles tokig och flaxar framför backspeglarna, burrar upp sig och flyger iväg. Anfaller igen och upprepar den här proceduren, heeela dagen! Väldigt underhållande fågel men mannen var inte lika nöjd. Erland lämnade ”lite” spår efter sig på hans vita bil…
Här är Erland på en annan bil
Vi har blivit bortskämda med god mat och vi har fått sovmorgon. Svärmor är dock en av de som inte tror på dotterns diagnos och jag har kämpat hårt med att låtsas som det regnar när samtalet kommit upp.
Äh, de där psykologerna sätter ju diagnoser på varje unge,
hon är lite vild och behöver lite mer tid bara… Mmmm…
Att hon är känslig för socker ignoreas totalt men den läxan lärde hon sig tror jag.
Jag är i alla fall utvilad och mår bättre än på länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar