fredag 5 februari 2010

Fick en iPhone och försvann...

Nästan iallafall... Vilken fantastisk liten manick! Dock inte så lätt att blogga med men förutom att blogga så känns datorn nästan överflödig just ju. ;)

Det har hänt massor på senaste tiden! Både bra och dåligt!
Jag ska berätta om min onsdagskväll...
Jag hade planer inför kvällen som inkluderar en speciell gäst och carpaccio. Jag blev erbjuden lite avlastning vad gäller att hämta sonen efter slalomträningen. Det är en t o r på ca 5 mil så normalt sett är jag kvar och fikar med dottern men 1,5 timme är ganska lång tid för en liten dam som denna. Skönt då fick jag lite försprång hemma! Kl 19 ringer mobilen och det är ett nummer jag inte känner igen. Det är en man från slalomklubben. Jag frågar direkt om det hänt något och får till svar att "ja, och ambulansen är på väg, sonen har skadat sitt knä". Panik! Avbokar hämtningen som istället möter upp på akuten, ringer mina ICE-personer som såklart som alltid ställer upp så de tog hand om dottern. Jag kastade mig in i bilen och körde som en galning, halt var det minsann. De ringde från ambulansen och jag fick prata med sonen som lugnat sig och nu insett att han faktiskt åkte ambulans. Det tyckte han var lite spännande... Hmm! Väl framme så är sonen ganska okej. Han har ont och knät är lite blått och lite svullet men röntgen visade att allt var helt! Puhhh...

Under veckan som gått har jag haft ganska ont i magen och har börjat äta Losec. I måndags hade jag så ont att jag tvivlade på att det ens var magkatarr, trodde snarare på blindtarmen så ont jag hade. I tisdags hade jag lite småont men helt klart bättre. Men på sjukhuset... Jävlar är allt jag kan säga! Jag knyter mig, kan knappt stå och håller på att svimma av smärta. En läkare kommer fram och frågar hur jag mår och jag börjar kräkas. Hamnar på en brits, får lite tabletter och vatten och efter en snabb resumé säger läkaren att jag troligen har magsår. Perfekt! Sonen haltar in och sätter sig på min brits i sällskap med gästen som blev utan carpaccio. Vad hände? Här ligger jag! Sonens läkare kom i klämde lite på mig. "Jasså en ny patient"? Hmmm... Vi åkte iallafall hem allihop och jag har träffat min läkare och tagit lite prover och fått ännu fler tabletter. Får svar på måndag... Sonen mår iallafall bra...

4 kommentarer:

  1. Agneta Pålsson05 februari, 2010

    Stackars Sandra du har det inte lätt. Hoppas ni snart mår bättre!
    Läser din blogg ganska ofta, tycker att du skriver trevligt.
    Krya på er.
    Kramar Agneta

    SvaraRadera
  2. Men hej vad det händer grejer....! Ta hand om dig tjejen. Kramar till er tre från oss.

    SvaraRadera
  3. Hej Sandra!
    Tittar in till dig ofta... Låter som om du har fullt upp -förstår att det måste vara jobbigt men du är ju hur duktig som helst som får allt att fungera! Tror inte jag hållt ihop som människa om jag varit i dina skor. Skönt att allt var helt på sonen. Ha det gott.
    Kram Nadja

    SvaraRadera
  4. Agneta: Vad kul att du gillar bloggen! Vi kämpar på, jag har det rätt bra trots allt...

    Villa Nian: Väldigt förvirrande med nytt namn... Men ok rå! Ni skulle bara veta vad som händer här mellan raderna...

    Nadja: Tack söta du, man gör vad man måste.

    Kram på er!

    SvaraRadera