I går åkte vi hem från Skåne och jag kände mig dålig. Mitt öra tjöt och jag mådde illa hela vägen hem. Vi stannade i Östergötland och tog en fika hos svärmor. Och det var inte direkt det enda stället vi stannade på. Min kära dotter har hängt upp sig på att säga att hon är kissnödig hela tiden så det blev massor med stopp och alla gånger utom en var det falskt alarm. Vad gör man? Vi tjatar på henne för att hon ska säga till och så gör hon det men vid fel tillfälle.
Nu ska vi träna på andra saker och prio nr ett är att be om hjälp. Hennes sätt är idag att bara gnälla tills hon får som hon vill utan att förklara alls så det ska bli en utmaning.
Jag har bara berättat för sonen att dottern har ADHD och inte om autism-diagnosen.
Men nu tror jag att jag måste göra det nu och jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
Ska läsa lite bloggar tror jag, mellan maskrosplockandet. Det är planeringsdag på förskolan idag så dottern och jag är hemma och pysslar.
Och så för en stund sedan ringde förskolechefen!
Namngiven barnskötare är anställd för dottern och vi ska ha ett möte när mannen kommit tillbaka från sin resa. Och så säger hon till mig: -Det är så roligt att kunna göra detta för er.
Jag höll på att svälja hela tungan! Det är inte så att HON har gjort någonting, det är faktiskt vi!
Hmm...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar